Anna-Sofia Nylund
Anna-Sofia Nylund (1985) Har en bakgrund inom film och tv (Arcada 2011) och slutför som bäst sin magister i tid-rumkonst (Konstuniversitetets Bildkonstakademi). Hon jobbar tvärkonstnärligt inom olika konstfält och verken är ofta performativa med video som element. Bland hennes arbeten kan vi se A Pool House (2018) - en platsspecifik performance, och senare ett videoverk, där hon tillsammans med Venla Helenius utforskade moderna ruiner i ett övergivet badhuskomplex i norra Helsingfors. Videoverket visades på utställningen De Unga 2019 på Helsingfors Konsthall. Projekt Dopamin (Nameless 2019) hade premiär på Viirus Guest 2019 och online premiär i maj 2020. Projekt Dopamin baserade sig på konstnärernas försök att under 21 dagar höja sina dopaminnivåer genom ett specifikt dopaminhöjande schema. På hösten 2020 hade hennes första långa personliga dokumentärfilm, Jeppis Suger - En film om min hemlängtan (Nordic Film Pool 2020), premiär. Sin första separatutställning höll hon i Oktober 2022 på Galleria Huuto IV i Helsingfors, –videoessän Craving Earth behandlar människans förhållningssätt till naturen. Sommaren 2023 kommer hon att regissera performancen "Trädgården" som har premiär på Hangö Teaterträff och 2024 kommer hon att ha en separatutställning på Galleri Sinne i Helsingfors.
I Nylunds verk Heal (2018) har hon gjort upp med ett religionsgräl som hände under hennes gymnasietid i Jakobstads gymnasium 2003 och i verket O. (2022) gör hon ett nytt försök att förstå religiös extremism i form av religiös extas genom att själv försöka uppleva ett liknande tillstånd.
Alex Rosa
Som konstnär arbetar Alex Rosa med naturen och människans relation till den, med frågor som rör identitet och existens. Med ett queert förhållningssätt och utifrån en ickebinär könsidentitet utforskar den skulptur, performance och installation. Genom naturen kan den spegla aspekter av att vara människa i vår samtid och leka med normer. En rotvälta i en installation kan föra tankarna till människans rotsystem och sårbarhet.
Nu utforskar Rosa sina finlandssvenska österbottniska rötter i Jakobstad och Nykarleby. Hur det har påverkat att vara uppvuxen i en jordbrukar- och trädgårdsmästarsläkt och dens sätt att ha en nära relation till jorden och växtligheten. Det handlar även om dens arbetande släkts historia och överlevnad med flera krig i ryggen, om hur dens rötter i flera led fram till idag har formats och präglats av det både fysiskt och psykiskt.
I våras flyttade Rosa tillbaka hem till Jakobstad efter nio år i Västerbotten. Det finns ett behov i den att jobba med platsspecifika verk skulpturalt i miljöer som är relaterade till dens uppväxt; åkrar, skog, lador, sandgropar och havet.
Även Jakobstad- och Nykarlebydialekten, som är dens första språk och som inte har varit en del av vardagen under åren i Sverige finns med i verken. För att åter knyta an till sin bakgrund är materialen dens händer vill arbeta med trä, lera, tyg och växtdelar.